potatis
Ja, jag har varken öppnat historia-boken eller joggat nått. Det tog längre tid att plocka upp all potatis än vad jag hade trott. Sånt är livet och roligt var det ju. Haha!
Jag har inte riktigt normal släkt, men vad gör det? =)
En otroligt rolig grej var att pappa, farfar och Oskar, min tremening, stod och slog iväg (typ brännboll) små, gröna potatisar med skaftet på spaden. Jag börjar skratta när min Oskar inte träffar och då säger han åt mig att prova själv, så jag går bestämt dig och plockar upp spaden. Då hör jag farfar säga; NEJ! Akta så att du inte gör illa dig.
Haha, tur att dom är rädd om mig i alla fall. (A)
Lite senare så stod jag och Oskar och argumenterade om vem som var starkast. (ja, vi tävlar i allt). För att bevisa det ska jag dra plogen som hade hade dragit (det såg ju inte sååå svårt ut). Hur det slutade behöver jag väl inte ens säga, rörde den sig en centimeter så var det bra jobbat! Haha. ;p
Näe, natt natt! Puss.
Kommentarer
Trackback
