Torsdag
Tjena!
Idag blir det ett sent inlägg, har inte haft så mycket tid över idag. Sov bort halva dag, som vanligt, (måste verkligen vända på dygnet snart!) sedan satt jag i flera timmar och fixade med forumet som nu har öppnat men inte precis är i så bra skick.. än. Men om du är JB-fan, titta gärna in på Team Jonas Umeå! =) Är mycket kvar att göra, men men, det kommer väl så småning om.
När jag blev less på det så gick jag loss på köket, så nu är det städat (halvt iaf), gosh vad mycket skräp vi har. Om jag ändå fick slänga hälften! Sen blev det middag-lagning, gjorde nån grönsaks-köttfärs limpa. Blev helt okej. Då var jag tvungen att gå loss på köket lite till, jag har verkligen hamnat i någon slags städ-mani. Börjar få panik över att allt är så stökigt och jag som är världmästare på att lagra saker. Måste ha slagit huvudet!
Nu sitter jag och väntar på att sconsen i ugnen ska bli klara. Nu tjuter klockan så jag måste gå och plocka ut dom. Bara synd att jag varken tål mjölk eller mjöl, så kan inte äta dom. Sånt är livet.
Hare bra!
Så..
.. då är planerna i rullning. En del jobb innan vi kan starta, men när vi väl är igång kommer det säkert vara otroligt kul!
Så alla Jonas Brothers-fans, håll utkik här. ; )
Onsdag.
Gó kväll! Eller vad man ska säga...
Idag har jag inte varit speciell aktiv, har mest legat i sängen och glott på en massa serier på datorn. Sen drog jag mig upp och lagade lite middag.
Nu pratar jag med Ida i telefon, hon befinner sig mitt ute i ingenstans och plågas av mygg. Haha, stackarn.
Ska ta och titta runt och planera lite inför en idé som jag och en annan tjej har. Känner på mig att det kan bli riktigt bra faktiskt. Vi ser ju!
Ses!
Tisdag
Så var det en ny dag igen då.
Om en timme ska jag åka in till stan för att gå kurs inför övningskörning, hur sent som helst, men det har aldrig blivit av tidigare. Även om jag egentligen inte har lust med nått annat än att bara krypa ner under täcket och sova hela dagen. I morse vaknade jag nämligen av att jag hade världens mensverk. Ändå klev jag upp mitt i natten och tog alvedon. När inget funkade gick jag och la mig med min bästa vän, varm rispåse och lyckades somna om och vaknade för nån timma sen. Så nu har den gett med sig lite grann och jag hoppas innerligt att jag får slippa den under kursen. Ibland önskar jag att jag var kille. Men men.... Får se om jag kan göra nån nytta sen när jag har kommit hem eller om jag placerar mig i sängen direkt. Jag blir så sjukt trött av smärta, spelar ingenroll vilken, fas iofs så kanske det är normalt.
Aja, nu ska jag gå och se om jag får i mig något att äta.
måndag
Så var det måndag igen. Nog för att dagarna inte spelar så stor roll under sommarlovet. Men nu är huset helt tyst, eller jag förutom den musik jag spelar då. Blir as tomt då alla är på jobbet och då sover jag bort hela dagarna också, ingen som väcker mig.
Aja, i helgen kommer Ida och sen bäre av till Stockholm (i mitt hjärta....). Det blir säkert jätte bra!
Vet inte riktigt vad jag ska göra idag. Blåser ju och är kallt ute. Får väl försöka städa lite och sånt. Laga mat och pappa skulle jag också göra tror jag, han skulle bort ikväll och mamma jobbar sent. Så jag har hela huset för mig själv, hela dagen. Så jag kan stöka ner hur mycket jag vill och spela hur hög musik jag vill. Det brukar underlätta då jag städar, så vi får väl se hur det blir.
Aldrig igen ...
Kanske behöver jag tappa bort dom för att inse hur mycket jag behöver dom?! Jag vet inte. Men en sak vet jag, allt känns bättre med deras låtar. Fråga mig inte varför, jag vill helt enkelt aldrig mer glömma dom.
Kalla mig töntig, eller vad ni vill. För mig är dom viktiga - oavsett omvärldens åsikter!
Jonas Brothers 28/6 -08
Jag insåg att jag faktiskt inte har berättat om hur konserten/signeringen jag var på i slutet av juni faktiskt var. Så jag tänkte dra en liten snabb resume över den 28 juni nu! =) (såklart med en massa bilder och videosar ;-) )
Nummer 25 Dom framför oss
Kön vid 11 Emma, Ida & jag
Vid 15.30 - 16.00 kom Jonas Brothers äntligen dit och snacka om att panik utbröt då alla såg att "Big Rob", deras livvakt, kom ingåendes på Bengans. Alla skrek och skulle ta kort. Min puls ökade ännu mer, om det nu var möjligt. För nog för att jag hade varit nervös innan, men då blev det riktigt illa.
Precis innan insläppet
Vakterna öppnade och släppte in dom första. Så jag hamnade precis vid dörren och såg killarna. Då kändes det som att mitt hjärta skulle hoppa ut genom bröstet och mina händer skakade som tusan. Så äntligen släppte han in oss och jag svävade på rosa moln trotts mina skakningar. När vi bara var några meter ifrån dom tittar jag på handen som jag håller kameran i och den for upp och ner som om jag skulle stå och skaka med vilje. Jag visade Ida och vakten som stod lite grann från oss kollade jätte skumt på mig, precis som att han trodde att jag skulle svimma vilken sekund som helst.
Kevin Nick Joe
Helt plötsligt ser vi att det bildas en klunga runt en kille och springer dit,
det visar sig vara Jonas Brothers gitarrist.
Men vi hinner inte ta autograf, så det fick bli ett kort och sen gå tillbaka till kön.
gittaristen
Det regnade en massa och var allmänt dåligt väder, så det var väl inte så kul att vänta dom där timmarna tills insläppet skulle vara.
Vi beslutade oss för att vara kvar och titta på Avril också, så vi gick ner och köpte cola för att inte torka ut helt. Sen satt vi ner på golvet och spelade kort tills hon började, medan dom som stod där vi stod från början svimmade en efter en.
Mitt på dagen fredagen den 27e juni flög jag till Stockholm och senare på kvällen gick jag och Ida ut för att titta om det var några som köade utan för Bengans eller Annexet. Endast ett Avril-fan köade utanför Annexet just då. Så vi åkte hem och la oss tidigt för att komma upp klockan fem.
05.15 ringer min väckarklocka och jag kliver upp för att försöka väcka Ida. Efter en kvarts kuddkastande/skrikande hade jag fått tillräckligt många slag för att inse att hon inte hade tänkt kliva upp just då. Så jag gick och la mig i min egen säng igen och hoppades på att jag hade stört henne tillräckligt mycket så att hon inte kunde somna om. Men, lyckas jag självklart inte somna om själv istället? Jo. Och jag drömde världens panik-dröm.
I drömmen så skulle jag också gå på signeringen och konserten. Men helt plötsligt så var jag inte kvar i Stockholm utan jag var hemma i Vännäsby igen och min mamma tvingade med mig till stranden. När vi äntligen kom hem därifrån så kollade jag på klockan och såg att signeringen redan hade varit och att det inte var så länge kvar innan konserten skulle börja. Så jag börja skrika på pappa att han ska köra mig ner till Stockholm och tillslut får jag in honom i bilen. Vi hinner till Vännäsby-skola innan bilen stannar och klockan redan har passerat 19.30. Då börjar jag stor-grina och vaknar kallsvettig med ett ryck med en puls på 340. Den låter löjlig i efterhand, men jag hade verkligen panik då jag vaknade.
Så jag tittade på klockan och den hade hunnit bli 07.45, vi skulle alltså egentligen ha köat en timme och 45 minuter eftersom vi hade bestämt att vara utanför Bengans 06.00. Jag bokstavligt talat drar Ida ur sängen och säger att klockan är kvart över åtta och då vaknar även hon till och börjar springa omkring. Jag drar på mig kläderna och fixar te. Efter att lite smink kommit på så rostade vi varsin macka och drack lite te på några sekunder innan vi sprang ut genom dörren för att hinna med bussen.
På bussen säger Ida åt mig att jag ska lugna ner mig för att jag har en puls på 320 och babblade på i minst lika hög hastighet om hur sena vi var och om hur dåliga platser vi skulle gå etc. etc.... Så jag ringer mamma som också säger åt mig att lugna ner mig. Men inte lyckades jag med det inte, nej nej. När vi väl är framme på Slussen för att byta till tunnelbanan till hötorget springer jag i stort sett igenom spärrarna och hoppar på tåget som precis kommit in på perrongen.
När vi hoppar av tunnelbanan hade Ida svårt att hänga med i mina steg när vi gick mot Bengans. Som tur var så är det ju inte så speciellt mycket folk i Stockholm kvart i nio en lördagsmorgon, så vi slapp trängas och bli mer stressade. Framme på Bengans är det inte alls så mycket folk utanför som jag hade trott. Ida får nummer 24 och jag nummer 25.
Då började det långa köande. Även om jag, roligt nog, inte alls minns så mycket av själva köandet. Jag var så satikens nervös.
Eftersom att det inte var så mycket folk där så trodde jag ju inte att det skulle komma så många dit, så jag blev rätt så glad över att vi ändå kanske skulle få rätt så bra platser på konserten också.
Vid 11 hade väl inte så mycket hänt, mer än att kanske ett 10-tal personer kommit dit. Efter 12 började den stora ökningen, runt 600 personer var det allt som allt som var på signeringen tror jag. Så nr 25 var ju rätt så okej ändå.
Kön vid 11 Emma, Ida & jag
Bakom oss satt det 5 tjejer som vi började snacka med för att ha något att göra och vi spelade kort och så med dom. Ida stack och köpte en latte till oss och jag sprang iväg på "Rock Zone" för att köpa några saker till Lina. Annars satt vi där på marken och försökte underhålla oss så gott som möjligt. Eller vi var inne och köpte varsin skiva på Bengans såklart, annars hade vi ju inte kommit in på signeringen.
Jag tror det var nån gång runt 13 "pappa Patrik", typ hudvuds-ordningsvakten, kom dit. Skit skön kille! Han snackade en hel del med oss. Anledningen till att vi kallade honom "pappa Patrik" var att Alexandra, en tjej bakom mig i kön som vi blev kompis med frågade honom om vi fick kalla honom pappa (varför kom jag inte ihåg, men det var nått hon ville ha och skulle skojja med honom om det tror jag) och han svarade; Såklart ni får!. Och han svarade faktiskt när vi ropade pappa, det var lite komiskt. Sen hette han Patrik, så då blev det helt enkelt pappa Patrik.
Runt 14 kom resten av vakterna och satte upp stängslet så att det inte skulle gå att tränga sig. Så då fick vi snällt stå upp och trängas istället, för då var det trångt, riktigt trångt osså regnade det lite droppar nu och då.
Vid 15.30 - 16.00 kom Jonas Brothers äntligen dit och snacka om att panik utbröt då alla såg att "Big Rob", deras livvakt, kom ingåendes på Bengans. Alla skrek och skulle ta kort. Min puls ökade ännu mer, om det nu var möjligt. För nog för att jag hade varit nervös innan, men då blev det riktigt illa.
Vakterna började berätta för oss vad vi fick göra och inte göra då killarna skulle komma. Vi fick inte skrika där inne, vi fick inte krama dom och inte ta kort tillsammans med dom. Vi fick bara ta våran autograf, ta ett snabbt kort på dom och sen gå vidare.
När killarna väl kom dit var jag glad att jag stod så långt fram, för då var det riktigt riktigt kaos. Alla skulle framåt, men eftersom att vi stod där vid stängslet gick det inte att trängas framåt så jätte mycket. Kändes som det i alla fall.
Precis innan insläppet
Vakterna öppnade och släppte in dom första. Så jag hamnade precis vid dörren och såg killarna. Då kändes det som att mitt hjärta skulle hoppa ut genom bröstet och mina händer skakade som tusan. Så äntligen släppte han in oss och jag svävade på rosa moln trotts mina skakningar. När vi bara var några meter ifrån dom tittar jag på handen som jag håller kameran i och den for upp och ner som om jag skulle stå och skaka med vilje. Jag visade Ida och vakten som stod lite grann från oss kollade jätte skumt på mig, precis som att han trodde att jag skulle svimma vilken sekund som helst.
Så helt plötsligt står jag framför Kevin och lägger upp min CD på bordet. "Hello, how are you?" hör jag honom säga och jag försöker svara, trots att mina läppar är ihop klistrade. Jag får fram ett litet "Fine." innan jag känner hans armar runt mina axlar och ryggar tillbaka innan jag inser att jag får en kram och kramar tillbaka. Efter det ska jag prova ta ett kort, men jag skakade så otroligt mycket att det bara blev suddig. Blev ju så förvånad över att jag fick en kram utan att jag frågade. Dom hade ju sagt att vi inte fick krama dom, även fast jag såg att tjejerna före mig fick kramar så hade jag inte reflekterat så mycket över det. Och sen går jag vidare till Nick som även han frågar "How are you?", det gick lättare att svara då och jag fick även ett bra kort av honom och en kram såklart. ; )
Slutligen står jag framför Joe. Att jag klarade av att stå på benen då var ett mirakel. Joe är väl lite av min "favorit" och hans namn stod skrivet på min tröja. Dessutom hade jag köpt en "I Love You" klubba till honom, eftersom att vi (jag och dom efter mig i kön) skulle ge olika saker till killarna och jag gav Joe. Dels höll jag på att glömma att ge honom klubban och när jag väl sträckte fram den hade han svårt att få tag på den, min arm rörde sig så mycket. Haha. Men när han fick det log han och sa "Aaaw, thank you!" sådär jätte gulligt. Jag kramade honom och gick sedan ut genom havet av fotografer som stod där. Fick även en affisch på väg ut. =)
Kevin Nick Joe
Jag lyckades komma ut utan några tårar. Men när Matilda kom ut storgråtandes och hoppade in i famnen på mig gick det inte längre. Jag grät som om jag aldrig hade gjort det förut. Och så många glädje tårar har jag nog aldrig fällt förut heller!
Ida var mest irriterad på att hon inte hade fått äta och sa surt; Kan vi gå och äta nu eller?
Jag slutade krama Matilda, vände mig till Ida och skrek "Hur fan kan du tänka på mat nu?" och började sedan gå med bestämda steg mot tunnelbanan.
När vi kom ner till tunnelbanan missade vi tåget med 1 sekund och fick vänta på nästa som gick om 10 min. När tåget mot Hagsätra väl kom hoppade vi på och åkte till Globen området. Från där stationen är, till Annexet har jag nog aldrig sprungit så fort. När vi väl hade ställt oss i kön och hamnat jätte långt bak (tyckte jag, fast vi hamnade konstigt nog långt fram ändå) fick Ida sin efterlängtade mat. Jag kunde inte äta, utan snodde hennes cola istället.
Helt plötsligt ser vi att det bildas en klunga runt en kille och springer dit,
det visar sig vara Jonas Brothers gitarrist.
Men vi hinner inte ta autograf, så det fick bli ett kort och sen gå tillbaka till kön.
gittaristen
Runt 18.45 blev det i alla fall insläpp. Vi kom in i det tredje insläppet om jag inte minns fel (p.g.a. säkerhetsspärrarna släpper dom ju bara ett antal personer åt gången) så vi lämnade våra saker i garderoben, köpte en tröja och en affisch och hamnade på 3 raden framifrån inne i arenan. Ida var jätte rädd att jag skulle svimma, så istället drog hon med mig till balkongen tillsammans med dom andra och vi lyckades knipa åt oss några av dom få biljetterna som finns dit upp.
Dom enda platserna som fanns där uppe var bakom högtalarna som sitter i taket. Men vi flyttade efter staketet så att vi stod parlellt med scenen och kunde faktiskt se bakom scenen. Så vi fick världens bästa platser utan trängsel! Då var klockan 19.10.
scenen Matilda & Emma
Klockan hann säkert bli lite mer än 19.40 innan vi såg killarna komma gående bakom scenen och jag + dom andra 5 började skrika en massa. När dom där nere hörde det började dom också skrika och när killarna kom utspringandes på scenen skrek alla dubbelt så högt.
scenen Matilda & Emma
Klockan hann säkert bli lite mer än 19.40 innan vi såg killarna komma gående bakom scenen och jag + dom andra 5 började skrika en massa. När dom där nere hörde det började dom också skrika och när killarna kom utspringandes på scenen skrek alla dubbelt så högt.
Dom spelade sju låtar och var grymt grymt grymt duktiga live!
Fast under min favoritlåt, When You Look Me In The Eyes, filmade jag såklart och då det var 30 sekunder kvar kom en CREW-tant fram till mig och dampade för att jag filmade. Så jag saknar slutet på låten. Blä på henne, men men. Minnet finns ju!
Vi stod och skrek som idioter. Vid ett tillfälle kom Joe och ställde sig på scenkanten som vätte mot oss och vi skrek som galningar. Så hade tittade upp mot oss och log. Jag smälte som smör i solsken.
När dom hade spelat klart gick dom av scenen och någon minut senare såg vi hur dom kom och gick (på det stället vi kunde se bakom scenen) och började skrika och vinka. Dom såg oss och vinkade tillbaka, så dog jag lite mer. (Så här i efterhand kan jag nog inte förklara hur glad jag är att vi hann flytta staketet så mycket vi gjorde innan ett crew kom dit och ställde sig på andra sidan. För på så sätt såg vi så mycket mer av killarna som vi inte skulle sett annars!)
Vi beslutade oss för att vara kvar och titta på Avril också, så vi gick ner och köpte cola för att inte torka ut helt. Sen satt vi ner på golvet och spelade kort tills hon började, medan dom som stod där vi stod från början svimmade en efter en.
Brukar inte lyssna så jätte mycket på Avril, men måste säga att jag ångrat mig på den punkten efter konserten. Hon var grym live. Jag har dessutom alltid tyckt att hon ser ut att vara en bitch, men den uppfattningen har jag inte längre. Under konserten var hon jätte gullig och "trevlig", även om det bara är en fasad så tycker jag att det är kul med sådana artister. När hon gick och ställde sig på scen kanten vi stod mot vinkade vi till henne och hon började le och vinka tillbaka. Så henne ska jag definitiv börja lyssna mer på. Bra musik gör hon ju faktiskt!
Efter konserten hämtade jag ut min väska och jag och Ida åkte in till stan för att riva ner en konsert-affisch från väggen. När vi gjorde det så åkte vi hem och sov.
Ja, det var väl den bästa dagen i mitt liv taget i stora drag! Helt underbart! =)
söndag
Bara två veckor sommarlov kvar nu. Usch, fy blä! Men samtidigt måste jag väl försöka trösta mig med att jag bara har två år kvar av skolan och sen är jag fri och kan göra vad faskien jag vill!
Jag tänker inte ens se skymten av en skolbänk på flera år efter studenten. Istället tänker jag se världen. Tänk vad underbart att bara sticka ut och resa nått år utan något som helst hinder, typ jobba på ströjobb i Australien och på pubar i England.
Samtidigt har jag faktiskt en hel del att göra nu innan skolan börjar. Ida kommer hit på lördag och sen hinner jag med en sväng ner till Stockholm också. För andra gången i sommar.
Karlstad i mitt hjärta..
Har varit väldigt mycket blogg-torka här på sitstonde, så jag tänkte att jag skulle slänga in ett litet inlägg nu.
Sitter här på balkongen i Karlstad och bara chillar. Temperaturen ligget på runt 24 grader och ändå är klockan snart tjugo i elva. Härligt värre, eller vad säger ni?
Förra veckan var helt underbart kul, träffade en hel del nytt folk och fick slipa mina språkkunskaperna i både engelska, spanska, franska och tyska. Framförallt tyska och spanska.
Jobbade visserligen från 07.00 - 22.00 ungefär, så lite utmattad var man ju om kvällarna.
Kom hem därifrån i söndags och i måndags tvättade vi, packade om och var på middag hos mormor och morfar.
I tisdags följde jag med mamma, pappa, farmor och farfar till Skellefteå för att hälsa på farfars bror som fick en stroke och inte är så speciellt pigg.
Så i onsdagsmorse så satte vi oss i bilen och körde dom 83 milen till Karlstad och här är vi nu. Solen har vi verkligen hittat för den delen. 30 - 35 grader har det varit hittills om dagarna.
Igår var vi på "Mårbacka" och tittade runt. Och idag har vi bara slappat och shoppat på stad, tacka vet jag sommar-rea.
I morgon har vi tänkt att åka till någon sjö och bada/sola hela dagen, så då kanske jag äntligen kan få min efterlängtade bränna. Vem vet! (A)
När vi åker hem är oklart, men jag vill inte hem till kalla norrland på ett bra tag. Fast vi blir nog bara kvar ett par dagar till.
Pussar och kramar!
söndag
Nu sticker jag och jobbar en vecka!
Ska bo i husvagn mitt ute i skogen.. inte betalt heller. Menmen, blir säkert bra ändå och förhoppningsvis så får jag slipa lite på min tyska också. Härligt!
Nej, nu måste jag packa. Hörs om en vecka.
fredag
Jahapp, första vännäsdagarna på 3 år jag är hemma.
Konstigt nog vet man inte varför man längtar till det, är ju ändå inget speciellt? Jaja, hoppas på lite bättre väder, det är ju det som brukar vara kul. Sedan i morgon blir det väl att gå ut på kvällen också. Idag hinner jag inte det, åker till mammas kusin om en halvtimme. Vi och 37 pers till är ditbjudna på middag, så det kan bli lite häftigt. Inte för jag vet hur 40 pers ska rymmas hemma hos dom, men det återstår att se!
Nu ska här bytas om till snyggare kläder och lite smink ska kletas på!
nattåget nästa?
Jag fick ett sånt där enormt sug av att åka till Stockholm, ta moppen till utkiksberget och bara sitta där hela natten och kolla ut över Stockholm, se solen gå ner bakom globen i horisonten och känna alla tankar rinna ut från huvudet.
Det är så enormt skönt!
Min hjärna håller på att sprängas av överbelastning av alla tankar. Och stressad är jag också, känns som att sommarlovet bara rinner iväg utan att jag hinner med och hippsvipps så är det skola igen. Har ingen alls lust med det, blä. Valde verkligen fel skola och fel linje.
Blir ju inte att jag flyttar till Stockholm i höst, men jag önskar ibland att jag borde ändå.
Nej, gah. Håller på att bli galen. När jag åker ner i augusti ska jag bo på våran klippa dygnen runt! Bara för att ta igen mig innan skolan börjar.
Kanske tar jag mig en sväng till Ida om 1 och en halv vecka, får se hur jag gör. Hon jobbar ju, så isf får jag utforska Stockholm på egen hand, men det har jag ju gjort förut. Jag menar, mamma och pappa ska ju ändå åka iväg.
Lyssnar på Jonas Brothers och försöker samla mina tankar så att dom inte flyger hit och dit så mycket. Gaah, nej nu ska jag nog göra nått vettigt istället!
torsdag
Hejsan!
Nu sitter jag med blekningsfärg i håret. Det svarta ska bort bort bort. Har hittat en blekning som skulle bleka ungefär till min naturliga hårfärg, därför har vi låtit utväxten vara. Får hoppas att det blir bra, resultatet får vi se om ca 15-20 min.
Kan ju inte bli sämre iaf..
vännäsby är fint på kvällen
3 km och jag är fortfarande pigg, med tanke på otränade jag är det väl rätt så bra. Men jag sprang i skogen = astmaanfall på 3 röda.. fick nöja mig med 3 km därför. Motion är det ju alltid ändå. =)
Har förmågan att bara kunna göra bra ifrån mig ,när det gäller löpning, på otroligt konstiga tider. Antigen sent på kvällen eller jätte tidigt på morgonen.
Nu ska jag se om jag kan få ur lite fantasi från huvudet och trycka ner det på datorn, innan mina kära läsare ger upp hoppet om min såkallade fics. Tjohopp!
energi någon?
Har pratat med Ida i telefon en timme nu. Och ute har vädret blivit bättre, as härlig ute nu ju! + Att jag just drabbats av världens energi-kick efter att ha legat på sängen en timme och skrattat typ. Jag skulle ärligt kunna ställa mig på golvet och hoppa upp och ner som en galning. Funderar på att fara ut och jogga, kan man göra den kl 11 en kväll? Aja, får se hur det blir. Nått måste jag hitta på, annars blir jag väl tokig. Dessutom är ju löpning bästa medlet mot mensvek, så funderar starkt på det. Ja, nu går jag ut!
onsdag
Hejsvejs!
Jag har inget att skriva, inget alls faktiskt. Mer än möjligtvis att jag har städat mitt rum och fixat till lite på väggarna. Satt upp affischerna från konserten och så. Blev bättre nu, mer symmetriskt eller något. Fast det ekar i mitt rum nu när inte alla saker ligger på golvet, vilket kanske inte är så kul, men ändå.
Osså har jag fastnat på min fics. Helt snus-torrt på idéer och jag som hade hela historien klar, inte bra. Måste skärpa mig, få in lite vettigt i hjärnan. Men min mage/rygg suger ut all ork ut mig, jävla mensverk alltså. Ibland önskar man att man var kille, tur att det finns piller i alla fall!
Nej nu ska jag sluta babbla och försöka göra nån nytta istället!
Tokio Hotel saker till salu...
Lägger ut några saker nu, eller det är ju bara affischer än så länge....
Mer kommer med tiden. Har inget speciellt pris på dom, det får vi prata om om någon är intresserad.
Kommentera med eran mejl-adress och säg vilken affisch ni är intresserad av (säg nummret som står under bilden) så hör jag av mig. =)
Fler kommer...
Mer kommer med tiden. Har inget speciellt pris på dom, det får vi prata om om någon är intresserad.
Kommentera med eran mejl-adress och säg vilken affisch ni är intresserad av (säg nummret som står under bilden) så hör jag av mig. =)
Fler kommer...
såld
såld
3
såld
såld
6
såld
såld
9
10
11
Tokio Hotel - saker..
Jag har ett otroligt överflöd på Tokio Hotel saker insåg jag idag då jag letade efter några saker i förrådet. Därför tror jag bestämt att jag ska försöka sälja lite grann av det, känns inte som att jag behöver 4 upplagor av samma affisch då jag inte ens har plats på väggarna för 2 av dom. Så ska ta lite bilder och sedan lägga ut här! :)
nervös?
Tänkte visa några bilder som min mamma och pappa skrattade jätte mycket åt nu när jag visade dom alla mina bilder från JB-signeringen och konserten.
Mamma skrattade så att hon grät och pappa utbrast; Hur nervös var du? Det är ju omöjligt att misslyckas med en bild sådär mycket om man har en digitalkamera!"
Ja, frågan återstår. Men jag gillar bilderna ändå, för jag vet hur det såg ut i verkligheten och det var underbart!
Här är dom!;
Kevin Jonas, det syns lite i alla fall!
Försvarar mig med att jag var chockad över att han kramade mig!
Syns det att det är Joe Jonas? (A)
Här försvarar jag mig med att han är min favorit och han hade precis
gett mig världens sötaste leende och tack för presenten.
Samma förklaring som ovan.
Men den här är dock bättre och man kan t.o.m. urskilja att det är Joe. ;)
Måste bara tillägga att jag INTE har tröttnat på Tokio Hotel.
Har ju precis träffas Jonas Brothers så jag är fortfarande "uppspelt" efter det.
Mycket snart lär ni säkert få höra en massa tjat om TH igen! ;)
shopping-begär?
Inte skulle det här linnet sitta helt fel, as snyggt med en storlek förstor så att man bara behöver leggings under. 
Undra om jag ska ta och flörta lite med pappa så att han hjälper mig med betalning och så, typ nu på en gång? (AA) Medan dollarn är så billig, haha. ;p
